söndag 26 augusti 2012

Vägen från 37 kg

Ännu ett klokt inlägg på bloggen "Vägen från 37 kg." Hon är så grym, kopierat rakt av.
Läs på!

Din PT – en hälsofara?


Inte sällan får jag mail från stressade män och kvinnor som undrar hur man ska klara av det verkliga livet när så gott som var och varannan människa på ett eller annat sätt tycks ha en halvt “störd” inställning till mat och träning.
Det må så vara.
Men det som gör mig desto mer nyfiken är:
Varför har det blivit så här? Varifrån kommer alla våra snedvridna tankar om mat och träning?
Vem är egentligen källan till alla myter om fett, socker, godis, fikor, träningshets, m.m?
- SÅ varför blir man till slut ätstörd?
Framförallt:
- VEM ÄR ANSVARIG?
Det finns säkert mer än ett svar på den här frågan men någon som alltid tycks ha ryggen fri och som det aldrig skrivs om är den personliga tränaren på gymmet eller “Hälsoexperten” på någon känd träningssajt, blogg eller tidning.
Jag kan ta ett exempel (som definitivt inte är unikt):
För inte så länge sedan läste jag om en PT som gav kostråd till sina läsare.
En orolig läsare undrade hur hon skulle kunna stå emot alla bullar som bjuds så här års och PTn svarade kort och gott att bästa tipset att stå emot var att personen borde föreställa sig hur bullarna förvandlades till fett kring hennes lår.
Jag säger så här:
Om min egen PT (ja, nu vi låtsas vi att jag har en!) hade sagt samma sak till mig hade jag gett personen ifråga en rak höger!
För vad är det egentligen med alla självutnämnda/certifierade/diplomerade personliga tränare?!
Varför tycks majoriteten av alla som valt att specialisera sig på kost och hälsa vara så besatta av att äta så extremt “nyttigt”? Så nyttigt att det blir sjukt?!
Varför är det mer regel än undantag att PTn anser att man slarvar med kosten ifall man t ex har ätit bullar eller kakor en dag?
Nej, jag har verkligen ingen utbildning som varken PT eller dietist men däremot har jag varit ätstörd tillräckligt länge för att på riktigt få veta, känna och uppleva vad som händer när man inför förbud och restriktioner i kosten.
För egen del var det mitt eget instiftade godisförbud en månad som banade vägen käpprätt ner i anorexins helvete. Allt började som en oskyldig lek, jag minns att jag t.o.m tyckte det var var lite kul i början att utmana mig själv med olika matförbud.
Hur många dagar skulle jag egentligen ”orka stå emot” sötsuget och lyckas undvika allting som innehöll socker? 
Med åtta år i svältens land som erfarenhet blir jag djupt beklämd när jag idag ser på PTn med helt nya ögon jmf då. Förr hyste jag stor respekt för PTn och tänkte att den personen alltid hade rätt. En PT är ju utbildad – han eller hon borde därför veta allra bäst. En PT bör man trots allt kunna lite på…
… men det gör jag inte längre pga dessa osunda och stränga livsfilosofier.
Just därför blir jag så irriterad över deras liknande kostråd som t ex att man ska äta så lite kolhydrater som möjligt (Why..? För att man vill att hjärnan ska börja tänka långsammare, eller vaddå?), sockerransonera sitt skafferi, skämmas när man till slut “faller för” sötsuget och sedan rekommenderar att man ska springa x kilometer för att förbränna lika många kalorier som chokladkakan innehåller.
Detta är ju så urbotat dumt.
Som sagt, jag har definitivt ingen utbildning i varken kost- eller träningslära men är ändå övertygad om att jag skulle ge betydligt bättre och klokare råd till mina klienter än många andra fullblodade hälsoexperter.
Det blir farligt när man ser sig själv jobba “professionellt” med mat och hälsa och samtidigt själv befinner sig i en gråzon till ätstörningar. Det blir farligt, inte bara för den skadan som man gör mot sig själv utan för att man samtidigt - omedvetet såklart - drar med sig en massa andra i sitt eget fall.
Så, vet ni?
Kanske har jag kommit på en helt ny grej som man borde starta upp. En  helt ny träningskedja som fokuserar på individens balans och välmående och där alla PT uppmuntrar sina klienter till att njuta av chokladpraliner, fika och leva gott.
För är det någon gång som man verkligen inte har skäl att tvingas leva strängt, fett-och sockerfritt så är det definitivt när man tränar.
Kom ihåg att du har all rätt i världen att ifrågasätta och byta ut en PT som verkar dras med osunda värderingar. Bara för att personen har en utbildning med sig i bagaget betyder det inte att hon eller han vet vad som är rätt mat- och träningsdos för dig.
Din kropp och själ är mer komplicerade än så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar