fredag 14 december 2012

Har du en falsk eller äkta självkänsla?


För någon vecka sedan läste jag ett inlägg på sund.nu där de påstod att motion förbättrar självkänslan. Har de missuppfattat vad självkänsla egentligen är? Motion och nyttig kost ökar välbefinnandet, leder till bättre ork, livsglädje och ett friskare liv. Genom motion och bättre fysik tänker man bättre och självförtroendet förstärks. Självkänslan däremot förbättras inte genom fysisk träning men väl genom psykisk träning. Självkänslan kan man aldrig förändra genom det yttre utan den byggs upp inombords. En vältränad självkänsla innebär att man tycker om sig själv oavsett hur spegelbilden ser ut, det handlar helt enkelt om att vara nöjd med sig själv hur man än ser ut och presterar. Jag har skrivit och frågat sund.nu om jag missuppfattat andemeningen i inlägget men tyvärr har jag ännu inte fått något svar.

Det är många som tror man får bättre självkänsla genom fysisk träning vilket stämmer om du valt att träna för att ta hand om din hälsa. Det mesta vi gör som är bra för oss själva stärker självkänslan. Många tror däremot att en mer vältränad kropp gör att personen i fråga får bättre självkänsla, men det är fel. Däremot får man bättre självförtroende vilket handlar om hur bra man tror sig kunna prestera, exvis på gymmet. För många är det primära skälet till att de gymtränar att de vill förändra sin kropp och i takt med att de blir allt nöjdare inbillar de sig att självkänslan stärks. När jag vägde 37 kg trodde jag att min självkänsla var bra men det var inget annat är falsk självkänsla. Om man bara gillar sig själv och sin kropp när den ser ut på ett visst sätt är det istället en tydlig signal att man borde träna upp självkänslan.

Jag har valt att benämna det falsk självkänsla när man känner att man behöver förändra sin kropp eller se ut på ett visst sätt för att bli/vara nöjd med sig själv. Se till att lägga lika mycket tid på att träna insidan som utsidan annars löper du stor risk att lura dig själv. 

När jag säger att det är viktigt att vi ska veta att vi duger som vi är menar jag exakt så som vi är. Även om du vill pierca dig ska du veta att du är lika fin utan. Tillför piercingen något? Hakar du på trenden eller har du verkligen tänkt igenom varför du vill pierca dig? ”Jo men det är väl snyggt”. Eftersom man väljer att sätta det på sin kropp istället för att rama in citatet när man t.ex. Tatuerar sig, så är det väl många gånger så att man tycker det tillför något, om inte – då hade man väl inte valt att sätta det på sin kropp? Märk väl att jag inte tycker det är fel med vare sig piercing eller tatueringar men ofta gör man det kanske utan att verkligen tänka igenom varför.

Många gånger när jag diskuterar betydelsen av vältränad självkänsla och vikten av att veta att man duger precis som man är säger många: ”Absolut, det klart jag tycker att jag duger som jag är, men jag kommer att må så mycket bättre om jag går ner lite i vikt samt går till solarium och solar mig brunare." Hur kan det vara viktigare att lägga pengar på att öka risken för att få hudcancer än att andra ska se dig blek? Varför inte jobba på att bli nöjd med den kropp man föds i. Varför detta snack om att ändra och förändra hela tiden? Jag är ett utmärkt exempel på att en förändring av de yttre inte leder till bättre självkänsla. Idag är det för mig obegripligt att man inte vill lägga lika mycket energi och kraft på att träna upp sin självkänsla, istället går man runt och hela tiden söker efter något nytt att förändra på kroppen. Är det verkligen det du vill förmedla till dina barn? Om man opererar näsan, läpparna, brösten och så vidare är det verkligen den känslan vi känna när vi tittar på våra barn? Duger de inte som de är? Att fokusera mycket på utseendet själv är en direkt genväg att försämra dina barns självkänsla. Barn gör inte som föräldrar säger utan tar efter hur deras föräldrar gör. 

Kloka ord från Petra Månström: "Vad kännetecknar egentligen en vältränad och välmående person? Är smal och hälsosam samma sak? Nej, det kunde vi ju läsa i SvD nyligen. Är mullig och hälsosam samma sak? Nej, inte nödvändigtvis. Bör man till varje pris sträva efter att bli så smal som möjligt? Nej, verkligen inte, det är ju så långt ifrån hälsosamt man kan komma. Men trots forskningsrönen fortsätter det smala idealet att råda, vare sig vi vill det eller inte. Det kommer alltid finnas de som blir provocerade av att människor som inte ser ut som benrangel men ändå älskar träning känner sig tillfreds med sig själva som de är. Kanske beror det på att man blir mer retlig och lynnig när man ständigt går på energiminus? Mycket möjligt."

Det finns mulliga personer som springer flera mil i veckan och det är väl ändå mer hälsosamt än en trådsmal person som blir genomsvettig bara av att springa till bussen? Dagens ideal som innebär att man ska se ut på ett visst sätt och vara lång och smal är som en epidemi, den sprider sig snabbt och okontrollerat och leder bara till olycka. Självklart mår vi inte bra av att inte röra oss och är som piggast utan övervikt, men tänk om vi en dag drabbas av en sjukdom som gör att vi alla går upp i vikt. Hade du känt dig helt underbar den vältränade, biffiga eller tighta kroppen? Eller ska vi då lägga oss ner och deppa ihop? Nej, då är det väl härligt att ha en vältränad självkänsla som gör att du kan älska dig själv och din kropp ändå? Med en vältränad självkänsla har vi större chans att vända även svåra situationer till något positivt. 

Även om du redan har en vältränad självkänsla måste du ladda och bättra på den i annat försämras den gradvis. Jag tränar för att må bra, för att få energi att ta av när jag behöver det. Krav och ångest vad gäller kost och träning innebär en genväg till ätstörning enligt mig, förr hade jag krav på mig vad jag fick äta och inte äta och hur mycket jag skulle träna. Men idag känns det som att jag skapar genvägar tillbaks till anorexiaträsket om jag inte tränar på självkänslan lika mycket som på gymmet. Jag älskar att röra mig och tycker det är underbart att träna så missförstå mig inte. När jag tränar får jag kreativa tankar, älskar känslan av hur kropp och hjärna samarbetar, träning är meditation för mig. När jag tränar samlar jag tankar, tar in nya intryck jag nyligen fått, laddar och visualiserar inför dagen samt är helt och fullkomligt i nuet och i min egen bubbla. Det är underbart att känna endorfinerna forsa genom hela kroppen som ett lyckorus. Den där härligt darriga känslan i armarna när man inte kan lyfta en gång till. För mig är inte den fysiska träningen längre lika viktig som den mentala biten.

Även om jag tycker det ska bli kul att cykla Ringsjön runt nästa år är det inte något jag tränar specifikt inför, bara att jag tycker det är så himla kul. Jag vill må bra i själen under min träning. Det spelar ingen roll hur många mil det blir eller hur mycket jag lyfter, jag vill bara vara närvarande och njuta - that´s it!
  
Jag är själv tacksam över att kunna röra mig. Men jag vet också att jag duger och är en härlig skit precis som jag är, även om jag skulle råka hamna i rullstol eller liknande. Jag skulle ju fortfarande ha samma personlighet även om det självklart skulle vara frustrerande att inte kunna röra på sig.

Vi behöver förbereda oss mentalt eftersom ingen vet vad som händer med oss imorgon. Jag fullkomligt älskar Jonas Helgesson citat: ”Att leva är inte som att beställa pizza. När man beställer pizza kan man säga: ”Ja, jag tar en Hawaii utan ananas..” Men man kan inte säga: ”Ja, jag tar ett liv utan svårigheter..”
Hur många av oss tänker inte ”äsch, det händer inte mig” och därför tar man inte första steget eftersom det alltid tar emot lite extra? Det är härligt att se människor som verkligen älskar träning i alla dess former, det spelar ingen roll om det är styrketräning eller konditionsträning men dem tränar för dem tycker det är kul. Jag uppskattar även de människor som tränar för att bli äldre och slippa sjukdomar, men lika mycket gäller det att man tränar den inre hälsan för att bli äldre. Lyckliga människor lever längre och därför behöver vi älska oss själva hur vi än ser ut - långvarig lycka.



Vad vill du komma ihåg när du sitter på ålderdomshemmet om några år?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar